TRÄNINGSTIPS FÖR DEN KRÄSNE!

Här kan rapporteras att Fru Perssons hälsoblogg uppdateras till en aning högre nivå. Idag ska jag avslöja mina bästa träningstips! Jag börjar på nybörjarnivå och ska allteftersom höja nivån. Redan idag kan heta tips avslöjas för dig som vant dig att svettas ymningt!  Känner du dig som nybörjare eller har du hållit på med träning som en naturlig ingrediens i ditt liv? Det spelar ingen roll!! Här kan du hoppa på tåget oavsett. YEEEAA!

Att träning ska vara roligt säger alla och man hittar i träningsmagasin olika övningar där alla ser ut som de vunnit på postkodslotteriet. Här lovar jag att inte ljuga! Träning är inte alls roligt, inte ett dugg! Bara så ni vet, låt ingen lura er. Det är då det första jag vill lära er! Att känna igen bedragare i denna kultur kan vara lite knivigt. Ni kommer gång på gång bli lovad ett bättre liv om ni går just på deras träningspass. Det är ju sååååå kuuuuuul!! Vad är det för för roligt att tro sig hamnat på balett-akademin och dessutom ska samtidigt jonglera med hantlar.?? NÄ just det.

När den kvinnliga träningsledarens outfit gör att du lätt får kramper i ögonloben och du inser att denna fagra skapelse torde nog inte vara annat än en illussion. När hennes falsett ökar och du tvingas in i masspsykosens mångfald vill du trycka på nödbromsen. Har du riktigt tur hamnar du längst bak och kan skåda detta fyrverkeri så om inte förr, vet du att detta är inte ämnat för mulliga klimakterietanter. Om du våga möta ledarens blick så kan man lätt tro hon glömt sin ADHD medicin. Jag har erfarenhet hur det ter sig när man inte medicinerar för denna åkomma på nära håll. Så lita på mig nu!

Nu spolar jag fram lite i min rapporterring till MINA framsteg. Så här ser min vecka ut gällande träning:

Måndag: Gympass ca 45 min
Tisdag: Stavgång ca 40 min + rygg och mage
Onsdag: Gympass ca 45 min
Torsdag: Stavgång ca 45 min +rygg och mage
Fredag: Gympass ca 45 min
Lördag: Här släpper jag ut reptilen ur mitt inre och tänker bara på föda, sömn, fortplantning och GODIS
Söndag: Stavgång ca 1 timme + rygg och mage

Ja och så cykling 1,5-2 mil.

Sluta inte läsa nu!! Jag är inte ute för att lura er. Detta kan ju se lite mycket ut nu men kom ihåg att jag är ju lite skadad- dit det bär, dit bär det med råge. Det här är inte alls betungande nu när man är inne i det men jag säger inte att det är kul! Inte alls "SÅÅÅÅ KUUUUL" att träna!  Det är inte kul att vara svettig! Det är väldigt obehagligt faktiskt.

Jag började ju någonstans eller hur! Jag kan ge lite enkla tips hur ni kommer igång. Ska försöka göra det liiiiite kul iallafall.

All träning ska repeteras typ 3x10- det har ni säkert läst på något "anabola forum". Jag ger er rådet börja med ZELDA WII! Här ska du repetera ökenmostret 3 ggr och du börjar först med sittande fäktning. Förslagsvis ha du andra armen bakom ryggen. Byt sedan arm osv. Du kan variera detta beroende vilka "muskelgrupper" du vill träna. Nu när jag spelar ZELDA står jag med böjda knän i 90 grader och jag vill lova då tar det på lårmuskeln!

Sen kan du avancera när du känner dig redo. Då tar du hagelbössan och ligg plant på golvet och pressa uppåt. Kom ihåg 3x 10! Har du ingen hagelbössa- skippa övningen då! Vet inte annars.....Sen helt plötsligt står du i ett gym och ser ut som en stram actionlady och stönar! Ja så blev det för mig! Nu är jag i stadiet där jag måste linda handlederna för nu är jag lite för stark för min benstomme- hehehe:) Inte ett dugg kul men det inger respekt!

Ni ser man måste börja individuellt- all träning är till godo men inte är det då "kuuuul". Man kan väl kanske nämna positiva bi effekter med träningen. Ja okey så långt kan jag sträcka mig. Mina effekter är att jag orka mer och kan se positivt på att snön vräker ner och hamnar på insidan i min sko. Jag upplever att byxorna stramar mindre...- 6,5 kg! Tack för det säger jag allra ödmjukast.

Bryr er inte om vikten, jag ska ha muskler! Tänker er 85 kg muskler som inträder en offentlig lokal- det inger respekt! Asch! Så länge jägarbyxen går knäpp igen och jag orka dra fram haren själv få jag väl va nöjd:))) Älgen och Björn behöver jag inte dra fram själv som tur är så det kan ju inte bli ett mål i sig. Just det realistiska mål var det ju!!!

Sen till det sista och viktigaste! MAN MÅSTE ÄTA GODIS EN DAG I VECKAN! MAN MÅSTE ÄTA SEMLOR! Sprid bara ut det så gör det inte så mycket.

Va rädd om varandra ♥♥♥


ICA Gladiatorn!!

Ja nu är jag där! I den där farliga och frestande fasen. Du ser det du vill ha överallt, det liksom drar i dig och du hittar alla ursäkter. Begäret är ett faktum, nästan som en hemlig romans planerar du hemliga möten. Du tar det du vill ha utan nåd. Det finns ingen återvändo, du har väntat länge och du tänker en gång är ingen gång. Det finns bara ett ett ord i huvudet, en känsla som styr dig. Du kan sluta när som helst, du ska bara bedra denna gång, du ska bara belöna dig för en jobbig vecka, du lovar botgöra detta, ingen kommer att få veta....


Summor av alla laster är konstanta! Just det! Riktigt så illa är det inte för mig som ovan men jag kan se skrämmande likheter. Jag föll för frestelsen, jag tyckte att jag behövde lite tröst efter en veckas hårt arbete och träning. Vad hände?? Tror inte ni kommer klandra mig alls när ni bli varse om vad som egentligen hände!

Jag är taggad, tränar och planerar varje steg. Jag ska ju hålla en normal på det hela så jag diskuterar med mig själv. Målbilden finns i mitt inre som är så realistik:) Jag ska hoppa från bilen i hög fart, rulla runt och upp på fötterna igen, lite lätt på huk spanar jag in i snåren vid vägkanten- en harajagägare på uppdrag. Vilken action!
Jag hör och ser allt, inget går mig förbi......Dream on, Dream on.

Det måste ha med denna vision att göra när jag kom på villospår. Jo så är det. Jag skulle handla på vägen hem. Jag tänkte bunkra upp förråden eftersom det var - 43 grader. Jag hade listan klar för mig och visste vad jag skulle handla. Vad jag inte visste var att Ica handlare har lömska knep. Jag visste inte att deras knep var så subtilt och uträknande, jag blev överraskad där på fredagen 15.45 helt ovetande gick bland hyllorna och kollade produkters kolhydrathalt. Jag blev lurad!!! Jag blev kränkt. Usch!

När jag passerade kyldisken efter jag plockat i kesella, jo kesella är bra när man tränar! Fast har ingen aning vad man ska göra med kesellan- ska man äta den medans man tränar? Ja jag antar man får göra som man vill, ni får prova er fram. Nåja där går jag i sakta mak och tittar i varukorgen och tänker att jag måste tagit fel vagn. Där låg ovanliga produkter som hade färglada färger och hade nog sitt ursprung från mellan östern. Nåja det här mitt nya liv. Mitt liv som sund och inte alltför rund. I en vänsterkrok på Ica hände det! Då hamnade jag i klorna på ett väsen med dess styrka som en gladiator. Där stod jag helt utelämnad och vågade inte göra annat än att lyda. Blev liksom en tomt blad i mitt inre och sen rasslade det till och när jag lyckades vrida mig ur skamgreppet insåg jag vad som hänt.

I vagnen med kesellan låg KEXCHOKLAD; TOBLERONE OCH EN OLW PÅSE!!! Jag var i chock, hade tunnelseende och hjärtat hamrade som en tvåtaktsmotor i sträng kyla. Vad skulle ni ha gjort? Jag menar hur lätt är det att stå emot en gladiator? Hallå, ni kan knappast klandra mig. Jag nästan sprang till kassan och lastade upp allt på bandet och vad ser jag, gladiatorn gör ett elakt grin och tummen upp och packar i mina varor. Jag vacklade ut från Ica och ni får lov att tro min enda tanke var att handla frukt och grönt men vad gör man när man utsätts för en gladiator? På ica dessutom.....



                          

                           Fattar ni???!!!!


Nåja som ni förstår skulle ju min man aldrig tro mig om jag berättade denna osannolika händelse. Så där lätt vibrerande funderade jag i bilen hur jag skulle göra. Vad skulle ni ha gjort? Å kom nu inte och säg att ni skulle kasta godsakerna, nej nej den går jag inte på. Jo men jag kunde ju säga att jag handlade utifall det kom några gäster som hade barn. Barn behövde ju få lördagsgodis....Jo så får det bli men tänkte jag måste nog göra mig av med kexchokladen x 6. För det är ju inte särskilt troligt "familjen annorlunda" skulle besöka oss i helgen. Måste reducera antalet helt enkelt.

Jag tänker inte ljuga, tänker inte därför avslöja hur det kom sig när jag körde in på gården att chokladen hade reducerats till hälften. Jag har dock mina misstankar att en gladiator hade smugit sig in i bakluckan men jag håller det osagt annars verkar denna historia vara väldigt uppdiktad! Det vill jag absolut inte att mina läsare ska få för sig! Det vore skam på torra land.

Tänkte inte orda så mycket mer om min helg faktiskt. Jag har tränat trots ica gladiatorn och tränat Wii armen, wordfeud tummen lite extra på grund av kylan. Jag vill ni ska ta lärdom av detta, att ni inte ska klandra er själva om Ica gladiatorn dyker upp under er tid som sund och hälsosam! Nej gaska upp er och tänk: "en dag är jag starkare än Ica gladiatorn".....Jag har ömmande biceps och triceps och för att inte tala om bröstmuskler! Jag är på gång. Inte ska Ica gladiatorn få störa mitt mål! NEJ!..... så keep on baby!

Var snäll mot er själva ♥♥♥!

Hälsans tecken

En uppdatering om läget! Den är avskalad och baserad på fakta. Jag har entrat gym och haft svettkörtlar igång. Hittat ett lågbudget gym som innebär att jag kan flåsa, säga diverse runda ord och ej behöva oroa mig för omgivningen som på spegelklädda gym med Anna Skipper som hoppar på stället:)

Jag har gått ner 5 kg och är under 90 sträcket nu. Jo visst kan man tro att 90 kg är "mycket" men kom ihåg att det är ju längden som är bekymret. Va jag 2.10 va väl 90 kg inget att åma sig över. Nu är det så att jag har förmodligen ett sockerberoende och det artar sig så här ena året väger jag 70 och andra året väger 90. Har varit uppe i 115 kg. Jag är för socker tokig och kan inte inte behålla en trivselvikt särskilt länge. Om jag accepterar att jag är så här är det första steget. Kommer aldrig kunna lova att detta är sista gången jag kämpar ner dessa 20 kg igen. Däremot hade jag inte tänkt lura mig själv igen. Fru Persson kan inte bli smal men jag behöver väl inte vara i riskgruppen för att få diverse sjukdomar heller. För att citera mig själv: Jag har ju ingen avsikt att vika ut mig eller tro mig vinna en balett tävling så Fru Persson kan väl nöja sig med "lagom".

Lagom för mig är runt 70 kg, lagom för mig är att äta lagomt gott en dag i veckan, lagomt för mig är att kunna gå i skogen en hel dag, lagom för mig är att ha mindre värk, lagom för mig är att vara i bättre trim än en vanlig "medelålders..."

Men vadå lagomt? Det är ju liksom ett ord för mig som inte få plats i min natur. Jag vill ju gärna ha hög ambition i allt jag gör. Fast nu är det banne mig lagomt som gäller när det gäller träning och kostomläggning!!

Så jag tränar 3 pass i veckan under lunchtid, jag försöker promenera 3 kvällar i veckan men det blir oftast dagligen. Dricker Nutrilett men inser jag måste ha mer näring när jag tränar! Jag fyller på med proteiner. Sen har jag märkt en bonus effekt jag är inte lika sockersugen längre! Jag har inte lika ont i kroppen om man bortser från träningsvärken:) Jag har ju en rädsla att svettas och vara röd i ansiktet men det är ju inget bekymmer på gym för det vore ju mer konstigt om jag frös och var vit i ansiktet!

Sen kommer lördagen och jag köper lagomt gott. Undviker alla triggers som smågodis på lösvikt eller ostbågar. Jag köper alternativ men i begränsad mängd. När jag äter middag på helgen få det gärna va sås och kött men avrundar med efterrätt som innebär att sötsuget håller sig borta under kvällen. Efterrätt ska vara något sött och mäktigt!

Så mina kära läsare mina råd är enkla ni måste äta gott en dag i veckan! Ni måste kvällsfika om ni är hungriga! Ni måste vara snäll med er själva men belöna er inte med godis eller skrovmål. Nej belöna er med nya snygga jaktbyxor! Eller varför inte en ny hagebösa? Sväng in på jakt och trofé i Boliden när ni ha vägarna förbi, gå in och köp de där dyra precisions skotten eller fiskedraget.....

Ja skulle det vara så att ni inte jagar eller fiskar vet jag inte alls vad ni kan belöna er med:) Då måste ni börja jaga och fiska kanske....

Ha det gott och var rädd om varandra! ♥


Här vill jag presentera en hälsoblogg!

Sch sssss pust yea! Schhhhh sssss pust Yea! ÅÅÅÅÅÅÅ Schhhh jag dör!

Å kul att just du tittade in! Funderar du vad jag håller på med?? Jo jag står upp och joggar på stället med nya träningsskor, tights och bh top och naturligtvis med ett färglatt pannband. Tyvärr lägger jag inte in en bild på min nya outfit för julen är över och vill inte ni ska missta er att det är en reklam från mamma scans julskinka:)

Så här är det och det här är allvarligt sant men ni har kommit till till FRU PERSSONS hälsoblogg eller ska jag kanske spetsa till det ännu mera och säga att jag är "wildcardet" i Biggest Loser??? Har förstått att min blogg behöver en förnyelse och tätare uppdateringar så mina kära läsare ni ska få följa min resa från glatt övergödd till en stram action lady. Jag har en mycket realistisk målbild med detta och mitt föredöme är inte så långt ifrån mina förutsättningar. Nämligen Angelina Jolie!! Fast det kommer ju knappast som en överraskning för er som känner mig i vardagen.

Som med allt annat krävs förberedelser och rannsakningar men även en stor portion självinsikt. Detta har varit en djup hemlighet bevarad i mitt inre men jag har förberett allt till minsta detalj under en hel förmiddag. Tanken är att ni ska få ta del i denna blogg som är i hälsans skimrande tecken. Kommer att avhandla varje liten förändring och allteftersom kan eventuella bilder få vara beviset i denna ständiga förändringsprocess.

Så vill du delta? Kanske få värdefulla tips och råd? Å det bästa av allt det finns ingen åldersgräns alls! Möjligen kan vissa inlagda bilder ha en undertext "är du under 18 år och osäker på din sexuella läggning så utfärdas en mild varning". Då tänker jag främst på yngre ynglingar....

SHOOOOOOTTT!!!!

När jag en morgon vaknade och kände att jag måste nog sovit länge för jag vankade fram och var redo att ringa hjälpmedelscentralen för en rullator. Att åren kom så fort....nästan som över en natt. I allafall när jag brukar känna så här brukar jag trösta mig med att lukta på rökfyllda jaktkläder och även ta dem på oavsett årstid. Kolla att allt är i sin ordning och att utrustningen har allt som krävs. Toapapper och tändstickor. Då glömmer jag det onda och jobbiga, helt plötsligt står jag likt en amazon i köket redo för JAKT. Med stilfulla poser som inger väldig respekt inom harajakten! Där de skalliga männen med vovlo 245 vibrerar av respekt och de tänker " hon kan nog gå flera meter från bilen, WOW". De ni.....åååå jag drömmer mig bort för en minut.

SOS SOS något stämde inte, något var fel, fruktansvärt fel. Så fel att mitt inre rämnade för en sekund och istället för dödens siluett kom Christer Sjögren siluett fram och gjorde dödsposén ("får jag lov"). Skälvde som en överhettad gasell i Nordanås. Det var då, just då beslutet kom. Jägarbyxen gick inte att dra upp!! Än mindre snöra åt utan blev fast i knähöjd. Hela min tillvaro gungade, jag kände att nu är det bara att plocka ihop spillrorna och anmäla sig till en buggkurs.

Ni som känner mig vet att inget kan mig rubba när det blir ett faktum. Jag gaskade upp mig gjorde en eldhärjad ritual och motade ut Christer Sjögren från min egendom. Stirrade i spegeln och sa: Nu Angelina Jolie får du vackert se upp! Här kommer jag! Drog upp ärmen på tröjan så axel och överarm blottades. Den synen, den synen.....



                                

Visst ser ni att vi har samma blick?

Nu har ni fått lite bakgrundsfakta och tror ni kan lätt se var min ambitionsnivå ligger och vart mitt givna mål är. Så nu kan jag meddela att jag är på gång! Nu är jag på v 2. redan!! Under v.2 ska jag mentalt bekanta mig med tränings kläder och svettlukt. Jag har snart genomgått vecka 2. Kan stolt rapportera att jag har köpt in träningsskor och de är med mig än vart jag går. Tittar på dem och tar lite försiktigt på snörningen. Har smugit mig in i ett omklädningsrum och insupit doften och satt igång en dusch. Det här gjorde jag så klart inte på samma dag. Ska inte förta sig i början.

Kosten är oerhört viktigt och det som är det svåraste. Att hålla isär allt kan vara lite knepigt, man måste bestämma sig för det som känns viktigaste för en själv. Framförallt vilken årstid det är. Att noga kolla upp vad som kan kombineras med en hård träning och exempelvis kyla. Här tvista dom lärda men läste i Göran Persson bok om sitt liv och han hade helt klart sett sambandet med semlan och "nedgång". Även om det stod lite kryptiskt så valde jag ta tillvara det lilla han kunde förmedla.

Nåja jag kan stolt berätta att min kostomläggning är snart genomförd och jag kommer att kunna ge tips på vad du bör äta. Tänkte att göra lite tvärtom och aldrig tala om vad man inte får äta. Allt är relativt, allt är relativt.....

Visst kan man kanske ana en viss självironi men jag har en seriös sida bakom denna hälsoblogg. Ni ska få se! Behöver några av er till hjälp framöver när jag ska göra en action scen här på lejden. Det kommer att bli blixtar och dunder, så klart ramborullningar! Det är ett tag dit för jag är ju bara i början än. Jo någon som kanske kan ställa upp som statist, filmare och skripta? Tänkte det kan vara kul att lägga ut här på hälsobloggen.....

En meny kan ni redan få idag, för annars blir ni besvikna:

Frukost: Nutrilett
Lunch: Nutrilett
Middag Nutrilett
Kvällsfika: Nutrilett

Den här menyn kan varieras till det oaändliga som ni kan se själva! Träningen kommer under v 3 eller 4. Beror då på hur långt jag kommit. Målet är att träna så minst 2 svettkörtlar är i produktion.

Kom nu ihåg att detta är en hälsoblogg, där vi kan mötas och trivas tillsammans. Kanske ordnar jag en gratisapp till din smartphone....

Var rädd om varandra ♥♥♥


Uppdatering!

Ja vad i hela friden har jag tagit vägen?? Det undrar jag med så om ni ser till mig led mig tillbaka hem! 


                                                      

Jag har haft en fin jul och tomten hade läst mitt brev och jag fick oväntade överraskningar. Men som det bästa är att få vara tillsammans med sina nära och kära. Sen ska ni veta jag har fått mitt straff! Jo ett elakt och förhatligt straff för att jag gjorde ett litet oskyldigt inlägg om när män blir förkylda.....Jag är besegrad och har haft sveda i näsan! Detta var ingen enkel snuva ska jag tala om! Nej nej då kan männen mäta det med som att pinka ut en pingisboll!!

                                                 
                                            Aj!!! Det där måste ha gjort ont!



10 dar innan innan jul blev jag sjuk och är det fortfarande! Jag är ju lite hypokondrisk och gillar läsa fass så under denna period har jag självdiagnostiserat mig i olika steg. Har haft svårartad mjällattack och väldigt nära malaria symtom. Ni vet i Fass kan man läsa om mediciner och vad man använder det till. Hm men passa er noga att ringa vårdcentralen och berätta själva vad ni behöver.  Nej det ska vara stora gissningsleken först. Jag och fru distriktsköterska hade regelbunden kontakt och numera spelar vi Wordfeud!! Tänk vilka vägar som korsas när man minst anar det....Nåja hur som helst så ville hon inte riktigt höra att jag behövde antihost dryck. Förstod hur det hela låg till så jag bara sa "jag vet inte vad som är fel" sen tokhostade jag. Hon kunde inte heller säga vad jag behövde men jag fortsatte hosta och hoppades hon skulle få en hint. Hon frågade om jag rökte men jag sa att det blir nog bara värre om jag röker, finns inget annat att göra fru distriktsköterska?

Att få ut hostmedicin från den naturvetenskapliga fakuliteten är som att deklarera, man måste vrida och vända allt till sin fördel! Men jag fick tills slut ut hostmedicin efter jag råkade hosta slem på glasrutan där läkarsekretaren sitter. Det är sant, jag råkade!


                                          


Sen skulle de envisas ta prov på slemmet! Ja nu finns jag i DNA registren och nu får man passa sig- jag vet inte för vad, men det har ju varit en het debatt för en tid sedan. I alla fall den sega grönaktiga amöban på glasrutan påvisade att jag är sjuk! Vilket jag inte hade en aaaaning om!! Så kom i håg att spela helt ovetande om att ni är sjuka så går det bättre i kontakt med läkarvården. Ni ska liksom låtsas ni nästan ringt fel och bara ursäkta er. Det får en sköterska att gå i spinn- det är säkert! För det manar fram hennes drift att hitta det sjuka men det måste vara på hennes villkor. Jajamen då åker läsglasögonen ner på nästippen och rynkan mellan ögonbrynen framträder och just i detta ögonblick vet du att hostdrycken inte är allt för långt borta. Det återstår bara en liten detalj kvar. Du måste fråga men en liten röst "vad tror syster det är för fel"........

Ja så det kan vara! Jag fick även en diagnos. Jag borde ju vara stolt på nått sätt i allt detta men det kändes inte bra. Det är ju så här att en diagnos kan ju säga så mycket och då undrar jag vad MYKOPLASMA säger er??? Va??? Ja men kunde jag inte fått något finare istället som "hysteria el hostos". MYKOPLASMA låter som en nyfunnen könssjukdom som härstammar från Pajala. Hallå vad elakt.

Å så standard frasen som läkarstuderande har som mantra "ett virus som kan pågå ända upp till 6 veckor".
Tack så mycket doktorn för att du tog dig tid....


Men annars kära läsare, har jag det bra och livet leker! 2012 blir bättre än 2011 eller hur?

Var rädd om varandra ♥♥♥

Desperat brev till tomten!!

Kära tomten!

Snälla tomten, läs mitt brev! Förstår du har mycket just nu och det är bråda tider inför juletiden. Juletiden då vi alla ska le i mjugg och ha glitter i håret, barnens ögon ska tindra och gubben ska vara nyrakad med sug i blicken letande efter en hängande tistel. Snälla tomten jag är desperat, jag har haft opassande tankar, ljugit och bedragit och även tjuvlyssnat på P1. Jag lovar på hedersord att bättra mig. Vet att du vill ha en uppdatering om hur mina löften från tidigare nyår fallit in och om jag verkligen förtjänar ett besök av dig.

Vi kan väl börja lite försiktigt, man behöver väl inte berätta allt heller! Jag menar om jag gjort något litet galet är väl helheten du ska utvärdera.....Även solen har väl fläckar menar jag. Nu innan du läser vidare så hoppas jag du har julstämning och har en spetsad julglögg i närheten. Puh! Håll i tomteluvan nu......


                               



Jag är en övergödd 40 taggare med hängande attribut och har nyligen köpt "oil of olay". Jag har börjat inse att mina år som "superbejb" är ett minne blott. Därför är ju mitt inre extra viktigt nu, jag måste kunna blända med intelligens och goda köttgrytor! Det hjälper föga att lyssna på 80-tals musik och ha luggen tuperad. Jag har förlorat min ungdom och behöver en extra julklapp. Förstår tomten det? För vad har jag för intelligens eller köttgryta att blända med- seriöst????

Mina dagar ter sig ganska lika egentligen om man bortser från några små detaljer. Jag försöker tänka snälla tankar även när bränslelampan tänds på bilen, när jag försöker göra hushållsarbete som sig en kvinna bör och samtidigt som att sluta lägga bud på tradera. Hur ska man fixa det? Mitt år har faktiskt varit en kamp mot tiden liksom du har nu med alla julklappar inför stundande högtid. Jag har varit en trogen kommunalarbetare, betalat skatt (tror jag), försökt vara en god samhällsmedborgare och kasserat pappers reklam till återvinningen 2 ggr detta år, bidragit positivt till sveriges viltvård. Har heller inte skjutit någon av dina renar, inte officiellt iallafall....Så jag hoppas du ser på mina tillkortakommanden som en del i en lärande process för en nytillkommen inom kategorin desperat medelålders.

Nu finns ingen återvändo längre, jag har gjort en del små fel, inte så stora ändå. Jag tänker inte bortförklara eller linda in sanningen alltför mycket. Vi kan väl gå rak på sak och därför delger jag utan omsvep att jag har smygtittat på grannarna. Nåja inte på det "viset" men jag har smygtittat och sett hur de gör! Bara för att få lite vägledning inte av nyfikenhet- absolut inte. Jag har sett en del kan jag lova. Om jag lärt mig av det, kan tomten redan nu skriva upp under kolummen "åtgärdat".
Jag såg hur de först smög med "det" och att kvinnan var lite lätt rödblommig när hon försökte dölja det. Sen blev de lite mer vågade och jag tror de förlorade sig själva i stunden. Mannen bytte olika positioner och kvinnan tjöt av förtjusning. Det blev formligen en stämning av extas i flera av grannhusen. Nu vet jag att alla har gjort det, speciellt i dessa tider. Kanske finner vi mänskliga varelser en vanmakt när vi slutligen erkänner....

Okey nu kommer det, jag erkänner att jag gjort som grannarna, köpt Christer Sjögrens julskiva!! O ja, min man bytte också positioner när slutkämmen kom när vi "styrdansade" som värst i vardagsrummet och jag med skrek till av förtjusning! Nu när detta faktun är ute i etern så tänker jag från och med nu låta skivan ligga öppet i hemmet. Vet ni, att det känns så befriande att veta att grannarna också har gjort det skamfyllda. Att en stor sten föll från mitt hjärta. Kan tomten förlåta detta snedsteg?


                          


Det var det ena avslöjandet, oj jag är alldeles svettig men försöker se det helande inslaget i denna process. Tomten vet ju att jag är en pålitlig kvinna egentligen, att mina erkännande nu inte ska ha för stor roll i letandet efter julklappen. Jag vet att tomten förstår. Nu finns bara småsaker kvar att erkänna. Jag lovar varje måndag att börja en ny livsstil och jag klarar det ALLTID under förmiddagen men sen tänker jag "Asch det kommer en ny måndag
". Tycker inte man ska ta för stora steg åt gången! Jag är bara rökare under jaktsäsongen, de har vi ju kommit överens om tidigare. Nu är det så här att det finns något i jaktlagstiftningen som anger "skyddsjakt" och det är inte definierat vilket vilt som det gäller- bara det som skadar egendomen. Så jag liksom tänkt att bäst att ingå i skyddsjakt utifall att.....De måste ju tomten förstå! Att jag står beredd på gården ibland och då passar sig en liten cigg i mungipan. Om det räknas mindre med pipa lova jag köpa en pipa, om det passar sig bättre i jaktsammanhang menar jag. Överens?

Sen har min kronologiska ålder inget med hur jag känner det vissa dagar. Jag kan vara lite ojämn menar jag. Vissa dagar när jag ser mig i spegeln är jag relativt säker att jag gått vidare till de sälla jaktmarkerna och vissa dagar känner jag som jag skulle kunna erövra vad jag vill. Jag vill verkligen poängtera att det har säkert med oregelbundhet med mina "plåsterbyten" att göra när jag upptäcker att jag har lystna tankar. Jag får en ovanlig känsla i kroppen när jag ser Brad Pitt eller Rickars Gere, det är väl accepterat? Tidigare var Dr House en självklar våt dröm men nu börjar jag få liknande känslor kring andra objekt. Dessvärre kan objekten vara yngre förmågor typ tio år! HJÄLP mig tomten jag är en tantsnusk! Så snälla kom inte med en prenumeration på "Tara" i julklapp bara för det här. Jag broderar hellre en julduk som straff.....

Så ett sista stycke om kommande år, tänkte man kunde få litet förskott på löften om bot och bättring! Jag lovar sedvanligen att vara god i tanken om min nästa. Så jag kommer inte tuta elakt vid trafikljusen när någon sömngångare är före mig och bråkar. Jag lovar att inte lägga undan varor på "fel hyllor" på dollar store, det bara blir fel ibland när jag inte hittar "nödutgången". Lovar vara en fin och snäll fru bara vara ironisk och hysterisk inför städning en gång i månaden stället för varje vecka. Lovar inte slösa pengar på onödigt. Listan på vad som kan vara onödigt kan jag väl maila senare?

SÅ SNÄLLA SNÄLLA TOMTEN KAN JAG FÅ EN STÖVAR VALP???? JAG LOVAR VARA SNÄLL! FÖR FÅ JAG INGEN JAKT NÄSTA ÅR KOMMER JAG SÄKERT TVINGAS KÖPA NÄSTA JULSKIVA AV CHRISTER SJÖGREN OCH DET VORE JU KATASTROF! MINA TANTSNUSK FASONER KANSKE ESKALERAR UTAN JAKT.....

Så god-jul favorit tomten min! Du, glöm inte tomtenissarna, de kan vara till hjälp utifrån min kronologiska ålder:)

                              




Var rädd om varandra♥♥♥




Höst, jakt och ödmjukhet??

Just nu är det tomt på bloggämnen för min del. Kan det bero på att jag är mest i skogen för att komma till det vi är menad att vara? Att min varvade hjärna går ner i slowmotion? Känner mig likt en varelse som den enda kamp är "elden", att göra upp eld i spolande regn och hitta en plats i lä. Eller hjärnans enda aktivitet är värme, föda, jakt och fortplantning? Nåja fortplantning är överreklamerat i en regnrock med drypande väta sittandes vid en hyggeskant där blåsten tar vid på ett ogudaktigt sätt. Att man i rådande situation skulle få ett "hor-il" är lika troligt som jag skulle köpa Christer Sjögrens julskiva!

Behöver jag nämna att jag är toklycklig där jag befinner mig i skogen fastän vädergudarna varit tuffa med oss? Jag torde heller inte behöva nämna att frihetskänslan är maximalt utnyttjad. För att inte tala om den utmattning man känner när man kommit hem efter en heldag i skogen. Man formligen gäspar käkarna ur led och inga destruktiva tankar finns som "jag borde ha gjort" eller "jag hann inte". Nejdå, man är här och nu. Personligen tror jag att skogen helar som jag nämnt många gånger. 


                       

Visst får jag existensiella tankar när jag är i skogen och det kan i och för säg vara ett ämne att fördjupa sig i. När jag tittar i eldflammorna som slickar kring vedträt och bildar mönster kan jag nästan få för mig att elden ger mig  budskap. Budskap som ska få mig till en ödmjukare människa och finna sinnesron. Hur ödmjuk är vi egentligen när vi rasar på i vardagen? Hur ofta utsätter vi oss inte för diverse maktspel och följer skoningslöst med, till slut är vi på den nivån att vi förlorade oss själva i något vi från början fördömde! Eller jakten efter bekräftelsen som är var och ens drivkraft många gånger. Omgivningens bekräftelse ter sig vara viktigare än den gärning som gav resultatet. Vi glömmer bort gärningen i all glans och därmed har vi inte fokus på det viktiga. Då är gärningen lika ogjord nästa gång.....

Ja jag utnyttjar min tid i skogen annat än att gräva latringrop och leta "tjereven" (tjärved). Jag till exempel fundera om jag ska ta en korvmacka till eller om jag ska vänta ett tag till:) Rätt som det är så kommer en älgko och jag tittar genom kikarsiktet, jag osäkrar......ser kons öron vicka bakåt då anar jag att hon väntar på sin kalv. Väntar och tillslut stiger den ståtliga älgen fram och jämsides springer kalven fram. De stannar och tittar på mig jag flyttar pipan mot kalven. Jag ser lilla lilla kalven stå där intill mamma älgko. Kalven har sin trygghet hos henne och står så nära. Tror ni jag avfyrade något krut? Fundera på det, ni som jagar vet svaret:)


                                 


Här skulle man kunna banna situationen som inte blev som jag tänkt. Jag blev så förundrad över ögonblicket och kände mig priviligerad. Kanske känner jag en lättnad att jag inte kunde förstöra deras allians. Att inte få rätt läge och låta "naturen ha sin gång" kanske är en slags ödmjukhet?  Jag lyfte på kepsen "gå i frid" denna gång. Man behöver aldrig ångra ett skott som aldrig avlossats. Mitt omdöme blev prövat och jag tror att min jaktkompis som är en jägarängel numera, ansåg jag gjorde rätt val ♥

Jag har en farhåga, jag förändras varje gång jag varit i skogen och tänk om jag inte vill komma till vardagen igen? Ni känner alla igen vedemödor på våra arbeten som ibland är så krävande där motsättningar avlöser varandra. Hur ska jag kunna återgå till det? Kommer jag klara av ödmjukhet som elden visade mig? Kommer jag att kunna vända andra kinden till? Vill jag? Nej!!  Vill vara i min värld här med mina barn, vill inte utsätta min nyfunna kraft åt vardagens krav. Jag vill fortsätta vara Malin, för i skogen är jag en snäll Malin. I skogen fördömer ingen mig och jag kan inte fördöma någon annan heller.

Kanske en dag uteblir jag från vardagen men jag är inte där än. Jag masar mig tillbaka och hamnar där igen. Jag kan ha älgko och kalv på näthinnan när jag möter verkligheten. Känna deras allians och våga tro på mitt omdöme. Fortsätta tro på mitt omdöme när jag naggas i kanterna bit för bit för att sedan rymma till skogen för att reparera skadorna.

I`ll be back, promise! The Lady in the woods never stop walking!

Var rädda om varandra ♥♥♥



                     


"Den dumme och fattige"

I´m alive! Jo nu är det ett tag sen och är medveten att min syrliga svada kan ha saknats ute i "etern" i vissa läger. Tänkte mig en snabb uppdatering och sen lite mer ingående i mitt nya "kall" heminredning! Ja ni läste rätt, jag har blivit förbytt, förvandlad och förvanskad. Jag har nya ord i mitt vokabulär som "pittoresk", "lantlig stil", "shabby chic", "köksö" etc.

Sammanfattningsvis så har vi haft en fin sommar vädermässigt om gillar att vara rödblommig och svettig. Vi har mao inte lagat klimatanläggningen till bilen för att försäkra oss om en "het" sommar. Nu köpte min man en reservdel till klimatanläggningen vilket bara det gjorde att tempen sjönk radikalt inom 45 minuter- kan ni förlåta oss för detta snedsteg?

Jag har arbetat hela sommaren förutom 2 veckor när jag blev krasslig och varje led lät som ett osmörjt gångjärn. Nåja jag sparar mig till hösten när jag hade tänkt JAGA. Trots heminredning är jag densamma jakttokiga jägar Malin. Vi har även beslutat oss att bli kvar i huset, eller rättare sagt, vi får inte huset sålt och nu är det för sent!! Nu gäller inte "till salu" längre. Insåg under resans gång att jag klarar mer än vad jag tror och med det i min backspegel kan jag bara småle. Jag har stökat på gården, i huset så nu är mina avtryck så pass tydliga att jag är personifierad i stommen på detta hus. Framförallt så har vi fått hjälp av våra nära att inse om man "ber om hjälp" får man hjälp!

Jag har även hunnit med fiske och skog men kanske inte så mycket att jag blivit nöjd men det kommer snart en efterlängtad höst. Har tränat lillkillen på skytte och vill bara meddela att han spöa skiten ur oss alla nu!! Hans resultat är ofta 40/40. Jag får ha med mig honom på passet så han skjut åt mig om storox´n kom:) Jag är mallig vilket kanske märks. Sen har jag nallebrum i kornet (eller så är det tvärtom?!) men jag vet vad han gjorde i förrgår........

Nåja vi fördjupar oss för någon minut i något mindre känslosamt nu. Renovering! Ja varför jag inte börjat tidigare är bl.a. jag ansett mig för "dum" och "fattig" för sånt. Men vet ni man kan ju googla på allt man vill veta så jag tänkte: "kan man googla på mannens G punkt borde man kunna googla på heminredning"!  Sagt och gjort- förvånad blev jag över hur många träffar det blev! Då växte en idé fram hos mig.

Om man ska göra om ett kök och inte har all kunskap och medel för det, finns det fina renoveringsord för det. Om man använder orden på rätt ställe när man sedan ska göra reklam för sitt verk kommer det helt säkert att förvilla åskådaren så pass att den utropar "så pittoreskt och genomtänkt". Jo tjena mittbena!

Jag renoverar ett gammalt kök (hus), det är snett och vint, inget stämmer med dagens mätinstrument vill jag lova! Men vet ni det kallas för "pittoreskt"! Jag har spikat panel och bommat spiken till den milda grad att spackeltuben (snickaren på tub- me like) avlöst den andre. I home styling sammanhang säger man drömskt om dessa hammar märken " jag lät tidens tand framträda för att köket skulle få en atmosfär av det genuina". Om man har en knaper budget och gör det enkla säger man " valde kökets framträdande i lantlig stil och ville behålla det gamla".

Sedan mitt favorit ord när man genar vid förarbetet "shabby chic", då man knappt har grundmålat eller ens har råd att köpa slip papper kan man svänga sig med "shabby chic". Det är alltså av fördel om man ser penseldrag och att målafärgen klumpat sig! Sen ska man ha "målade väggar" för att rummet ska känna "fräscht och öppet för fantasi", egentligen handlar det om att tapeter är svåra att montera och är dessutom vansinnigt dyrt. Jag tog glasfiberväv på halva väggen och limmade upp den när det var 76 plussgrader. Eftersom det var så hett hade jag lite kläder på mig vilket inte är att rekommendera när man håller på med glasfiber!! Så jag fick pittoresk klåda och utslag- just det!

I ens lantliga kök kan man ha en köksö, en bänk som står mitt på golvet som man första månaden går rakt in i med lilltån före- det är riktigt inne just nu! Ja jag tänkte jag bygg väl en sån då för jag har brutit lilltån förut så jag är van vid den typen av omak. Så köksön står nästan klar, bara sockeln kvar! Som inte är det enklaste- att en fyrkant kan va så svår att bygg ihop?? Jag googlar för fullt om det finns ett inredningsord för att man inte duger till att bygga en sockel- säkert finns det något "pittoreskt" ord för en extra låg köksö. Nåja mitt lantliga kök artar sig men det är långt ifrån perfekt men som sagt det finns inredningsnischer för den dumme och fattige!

Jag lovar att bilder kommer inom kort där ni ska få se mitt lantliga kök som egentligen betyder "budgetrenovering" men det låter ju inte lika käckt:) Nu ser ni att jag är egentligen densamma tok Malin men jag hittade min "inredningstyp" utan att behöva "göra mig till"!

Var rädd om varandra!! Vi ses snart igen ♥♥♥


Vad är din sanning?

Allvarligt! Hur skulle de vara om vi rannsakade oss själva för en minut. Vi har alldeles för lätt att ta vår sanning som den enda och eviga. Att testa sig själv inför några vanliga påstående/"sanningar" kan vi väl roa oss med för en stund. Ett påstående och det finns två "sanningar"- vilket skulle DU välja?

1. En skrikande man står mitt på vägbanan och gestikulerar. Du undrar, ska jag stanna eller vad är detta?

Sanning 1: Du kör förbi, troligen är det en påverkad man som vill ha lift och du tänker minsann inte plocka upp någon i det tillståndet.

Sanning 2: Du stannar och lyssnar vad mannen vill. Det visar sig att mannen är i chock efter ett tråkigt besked, hans fru är obotligt sjuk. Han är i affekt och behöver hjälp. Du ringer efter ambulans och han får hjälp.

2. Du är på väg hem en sen kväll och du går efter en gångväg. På avstånd ser du ett gäng ynglingar som står i en ring och tittar på något som ligger på backen. En av dem står på knä, de andra pratar högt men du uppfattar inte vad det är frågan om.

Sanning 1. Du vänder om, vill inte råka illa ut. Känner dig osäker och undrar om de hunnit se dig. Du går direkt därifrån men kommer att läsa tidingen dagen efter för att få veta vad "de" hållit på med, för något skumt är det!!

Sanning 2. Du går förbi dem men stannar till för att se vad som står på. I ringen ligger en skadad gräsand och ynglingen som står på knä försöker få anden på benen igen. De övriga i ringen pratar högt med varandra "vad ska vi göra", "den har ont" etc. Du föreslår att hjälpa till. Du tillbringar någon timme med dessa ynglingar och blir bekanta med dem, deras tuffa attityd har du slutat se för länge sedan. Du ser endast deras omtanke kring en skadad gräsand.

3. En mamma med barnvagn står utanför ett köpcenter och spelar dragspel, nedanför ligger ett par mynt.

Sanning 1. Vad är detta, var finns de sociala myndigheterna? Hur kan man låta "de" stå på detta sätt utanför affären! Jag ska sluta handla här.

Sanning 2. Du möter kvinnans blick och tänker: "ja detta ha kunnat vara jag själv men sådan tur jag har som har ett arbete, tak över huvudet och andra förutsättningar". Du lägger några mynt framför henne och önskar dem lycka till. Kanske hjälpte mina mynt den dagen.....

4. Du är ute och med vänner och ni promenerar hem från festligheter. Längre fram krälar en överförfriskad man i sina spyor. Det syns att mannen har stora problem i sin vardag på kläder, utseende men främst i de livlösa ögonen. Det stinker och det är riktigt obehagligt. Snart kommer en polispatrull och hjälper mannen i bilen och skjutsar honom vidare för till nyktrande.

Sanning 1. Tur att polisen finns som "tar undan" så jag slapp agera. Usch så obehagligt att man tillåter sig själv att bli samhällets misslyckande.

Sanning 2. Undrar du vad som har hänt denne man som har gjort sig själv så illa. Du hoppas att han får sova på något varmt ställe och att han får hjälp. Du tänker även vidare på vad som skiljer dig och denne man åt. Kanske är det en minimal skillnad fast livet varit hårdare för den mannen. Eller är det bara en liten gnutta tillfällighet som gjorde att DU inte var den som krälade i dina egna spyor??

5. Du blänger lite nyfiket på grannens nya bil. Han har köpt en splitter ny bil och i vintras köpte de en skoter. Bilen blänker fint och smälter in på deras perfekta gård. Du vet även att de har nyligen bytt kök, ek luckor, klinkers, ja hela rubbet. De verkar ha pengar som gräs.

Sanning 1. Denna granne är verkligen "dryg". De tror det är en tävling oss grannar emellan! Ja vi kan då inte haka på denna tävling för vi är inte födda med matjord i fickorna och blivit matade med silversked i späda år- så det så! Men innerst inne gror din avundsjuka och du tycker mindre om din granne.

Sanning 2. Tänk vad roligt att det går bra för dem! De verkar kunna det här med pengar. Du går över och berömmer nya bilen och blir kvar på kaffe och dopp. Grannen blir förtrolig och berättar att hans fru fått en allvarlig sjukdom och nu måste de anpassa köket och även byta till en nyare bil med automatlåda. Skotern de köpte var för att hela familjen skulle kunna komma sig ut på utflykter. Grannen avslutar och säger, tur att jag har bra med pengar men jag skulle gärna byta bort pengarna mot att min älskade fru blev frisk.

♥♥♥

Jag försöker påminna mig om att det är inte sant allt det ögat ser. Det är hur jag själv omvandlar "sanningen" i mitt inre och väljer det jag tror på. Vi har så lätt att rusa i väg och inte ha tid att stanna upp. Att möta någons blick kan säga mer än en vacker fasad. Vi behöver påminnas om att vi är alla under samma himmel fast vi har olika uppdrag att utföra.

Var rädd om varandra! ♥♥♥


Vårkänslor?

Hur är det egentligen med vårkänslorna i denna majmånad? Ja jag kan konstatera att det finns små tecken överallt att våren är på väg med snabba steg. Att jag skulle vara särskilt intresserad av trädgårdsskötsel har nog ingen trott. Ska bara tala om att jag vet varför många använder krattan denna årstid och det har nog föga lite med en välansad gräsmatta att göra. Nej det finns ett dolt syfte som jag tänker avslöja. När jag desstuom själv har använt krattan så kommer nog sanningen om krattan att te sig naturligt.

Vad ser man i sin grannskap så här års? Jo de flesta plockar fram krattan ur sina redskapsbodar och greppar den och går först ut "mitt på" gräsmattan. Krattar lite sporadiskt och tittar sig omkring. Man behöver inte vänta länge förrän det händer. Kanske en 8-9 minuter behöver man kratta som längst innan det dolda syftet visar sig. Jag har sett detta fenomen under flera år och har nu liksom tänkt sätta ord på det. Efter ett antal minuters krattande kommer grannen ut med sin kratta och gör precis samma manöver fast på sin gräsmatta. När de båda grannar upptäcker varandra så närmar man sig varandra med var sin kratta med ett prövande leende mot den andre. Var och en stannar vid sin tomgräns och tar av sig handskarna och slår dem hurtigt på sina knän. De har sin kratta som en stöttepelare och lutar världsvant mot den och de båda börja samtala fast bara vid tomgränsen! De står där och berättar vilka projekt, semester-resor det ska bli framledes med en bredbent ledig stil lutande mot sin kratta. Fast ingen av dem går över till den andre, nej nej. Det här är den hemliga koden med krattan. Det är ju därför man krattar gräsmattan! För att börja närma sig grannarna efter vinterdvalan. Så att kratta på våren är inte alls som det låter som. Nej, max 9 minuter och sedan 2 timmars prat vid tomtgränsen. Så nu ska ni veta mina kära läsare att jag med krattar gräsmattan i år!!


                               

Vad mer kan tyda som vårtecken eller tidiga sommarkänslor? Jo när man går ut så känner man ett besk doft av tändvätska och en välkomnande sorl från någons altan. Det är härligt! Men vad värre är det är alla stackare som plågar sig efter landsvägen! Ja det gör mig så ont att de ska plåga sig själva till den milda grad av vansinne. När man ser joggande, springande eller ännu värre de som har skor med hjul som rör sig onekligen riskabelt efter vägrenen. Det måste vara det värsta med årstiden. Annars kan man säga att nu kommer den ljusa tiden. Den ljusa tiden när man flinar hela tiden mot solljuset. Jag råkade se mig själv avspeglad i något blankt när jag hade solen mitt i blickfånget och det var riktigt dramatiskt så nu äger jag solglasögon! Kolla in er själva någon gång när ni flinar i solljuset om ni vågar....

                                              
 
Min tid i skog och mark kommer nu! Det är min "barmarkssäsong" som håller i sig till i bästa fall november:) Jag knallar runt och petar i djurbajs (med pinne) och letar döskallar. Jag och min yngste har börjat ta tillvara döda vilts huvuden. Det är inget ondskefullt eller bissarrt med det, nej, vi forskar. Sedan har jag alltid tyckt det ser otrevligt ut när trafikdöda smådjur ligger kvar på vägen. Jag brukar stanna och ta undan kadavret för det ser ovärdigt ut där det ligger. Sedan kan vi koka huvudet och bleka kraniet. Då tar vi tillvara och viltet togs "hand om".

                                              

Ett annat vårtecken är ju brunsten fast den artar sig lite olika så den går jag inte in på så mycket nu. Undrar om "bilbytarsjukan" på våren är förstadiet innan själva parandet? Det är ett manligt fenomen vill jag påstå, att byta bil innan sommaren. Ungerfär som "kan jag inte byta ut kärringen så ska bilen bytas ut". Kanske är det så? HM! Då borde jag vara nöjd att gubben vill byta bil, då är risken mindre att jag byts ut....

Nej nu går vi ut och "krattar".....

Var rädd om varandra ♥♥♥

                                               

Här är jag!!

Lyckan kommer, lyckan går.....du skall intet frukta när du vandrar i dödskuggans dal....ty riket och härligheten är ditt.

Ja dessa fraser ringde i mina öron imorse. Man kan undra hur det är ställt? Jag vaknade med febervärk och halsen lät precis som på en trana som skränar nejderna. När jag sömndrucket vacklade fram till toaletten och möttet min egen blick i badrums spegeln kom frasen "du skall intet frukta när du vandrar i dödsskuggans dal". Det var riktigt otäckt ska ni veta. Efter en ansenlig mängd kaffe och alvedon byttes fraserna ut mot "ty riket och härligheten är ditt" så det är mitt mantra för dagen.

Det är ett tag sen jag bloggade men ni trogna läsare har nog en vag aning varför. Orken har liksom inte räckt till när mina dagsverk nått sitt slut. Jag har tränat akrobatik och gång på lina, det var nästa en nära döden upplevelse när jag föll och drog ett litet nätt vapenskåp över mig. Tur en perfekt vitmålad vägg var i vägen (GRRRRR) så inte all tyngd landade på min vänstra fot. När min man kommer i rasande fart och undrar vad jag håller på med och ser förstörelsens faktum och utropar: Har du fått vapenskåpet över foten måste du röntga den!! ALDRIG stönar jag, "jag har inte rakat benen" var min rationella ursäkt att låta bli en undersökning av en vriden fot. Så ni ser, en liten kvinnlig fåfänga finns! Numera försöker jag vara slätrakad på benen utifall att....(foten är okey!)

Nu finns jag mitt emellan 2 boenden! Ja en rätt benämning som har sitt egentliga ursprung när man är emellan 2 arbeten. Men vi bor ingenstans och har insett vilken rysare det kan vara. Ser i mitt inre där en familj på 7 personer vandrar efter en väg med sitt bohag på ryggen. Likt i en framtidsfilm går vi där smutsiga och med en sammanbiten min och ser riktigt härjade ut. Stövarna har fradga runt munnen och har en ruggig uppsyn. När vi når vårt mål skingrar sig de lokala gängen och järnrören sänks sakta för kvinnan i sällskapet håller upp en tom klimakterieplåster- ask! Ingen vågar närma sig när hon dessutom visar ett hårigt ben. Nåja så illa är det inte vi försöker ta det hela med ro och andas lungt. Vi går som enad front mot ghettot och bunkerboendet.

Det kommer att ta tid att ställa om sig men jag börjar nästan känna en längtan till min framtida utmaning (när den nu blir????). Ingen har väl kunna tänka sig mig i en stadsplanerad ort med boende tillsammans med andra....Ja om det varit ett riktigt kollektiv där man tok kramades i parti och minut, kastade alla rakhyvlar och sjöng "blommiga sånger"- det hade varit närmare tillhands. Men nu ska jag ha folk över och under mig- stackars dem! Tur att mina vänner tröstat mig och sagt att man vänjer sig, se fördelarna Malin! Jo fördelen är när det kommit 30 cm blötsnö eller när det är -38. Då lindar jag in mig i en filt och behöver inte tänka på mer än att få i mig mat var 4:e timme.

Jag kommer ändå att vara i byn och springa vilse, kräla i dyn för att få se en "talgox" eller liknande. Tur jag har min mor kvar i byn. Där kan jag utgå från till BJÄRN... När vi sålt huset och det lugnar sig ska vak kojan inredas efter alla "krav". Jag borde väl kunna fixa de få kvm det gäller med golvbyten och ny väggpanel? Det ska finnas det nödvändigaste som värmekälla, stol/slaf och gluggar här och där. Vad gluggarna är till för för ni fantisera vidare om....om det är tittut lekar jag ska syssla med:) På sätt och vis....

När vi bor i bunkern ska vi bli riktiga stadsbor med flaschiga tandkrämsfärgade jackor som prasslar hela tiden och promenera i parken och fota en gräsand. Vi ska ha "picknick" på ett gatukafé och glädjas åt en vakumpackad fralla med ost och skinka. Nu gör jag lite narr av vad jag "tror" man måste göra när man bor i en stad. Nej nej så är naturligtvis INTE och jag kommer fortfarande på min lediga tid ikläda i camokeps och flanellskjorta. Jag kommer att finna glädjeämnen som att ha nära till en "kaffeförmiddag" hos en och annan god vän som accepterar min flanellskjorta. Att bo i Lycksele är nog inte så annorlunda som att bo i byn egentligen. Jag kommer alltid att vara redo för JAKT för då finns mindre måsten. Det blir bra att "tämjas" ett tag på orten. Mina barn ser framemot denna förändrig och det är huvudsaken.

Nä nu måste jag borsta upp lite iver. Ska ut och hosta som ett tok och försöka mig på ett och annat knep för att löven ska blåsa över till grannen. Sen kanske lite 22 skytte med grabben (på skjutbanan alltså)

Var rädda om varandra ♥ 

En uppdatering

Det är ett tag sedan tiden fanns till bloggandet. Nu tar jag mig några minuter att göra en liten uppdatering. Tänker inte låta dagens inlägg vara upprapningar över allt jag gjort under dessa hektiska veckor när huset ska till försäljning. Ni förstår säkert hur mycket det kan vara. En sak är då säker jag trodde inte jag klarade så mycket på så kort tid. Att jag gjorde vissa fadäser med att dra över mig ett vapenskåp och liknande kan ni nog se er framför er när jag ska göra något. Inte alltid så genomtänkt i farten, vinglar på ett ben och tror mig vara atletisk. Mitt ordförråd har haft ganska groteska uttal som sen kan ha avlutats med gråt och jämmer. Som ni förstår handlar det inte så mycket om att "jag var tvungen att göra ALLT själv". Det handlar om oro och maktlöshet. Det är något som har upptagit mitt inre och inte veta till hundra om mina planer är rätt. Jag kan bara ana hur min man kännt sig när hans fru gör allt och biter ihop så käkarna ser ut som på en armbryterska. Hans maktlöshet går inte att tala om med ord. Jag ser hans maktlöshet och den oro han har, tankar som: Vad ska det bli av oss?

Jag vet att vi är på väg mot nya "värden" där vi ska lära oss att se det enkla som en förutsättning för att ha tid för varandra i familjen. Jag vet med förnuftet men känslan kan lura mig ibland och börja tycka synd om oss- dumheter! Varför är det synd om oss? Jo det är tråkigt när min man är sjuk men vi ska fixa detta. Vi har något unikt och det är vår konstellation i familjen. Vi har mångfald och det blir aldrig tråkigt. Jag vet med mig att mina känslor är väldigt starka till min man och han är fortfarande ljuset i mina drömmar. Jag ger inte upp! 

Goa vänner har frågat, "hur ska du göra med jakten och skyttet"? Lika naturligt som det finns luft att andas in så finns jakt för fru Persson. Jag kommer förmodligen att få ännu mera tid till jakt och skytte om vi bor enklare! Tänk er när det drar ihop sig i september, när alla springer runt och jagar undan gräs, trädgårdsmöbler, skördar potatisland etc, då är jag helt lugn och kan bara öppna och stänga en lägenhetsdörr. Värsta problemet jag har då är om jag ska dammtorka före eller efter jakten.

Så klart blir det inte lika enkelt att träna hundarna som att bo mitt i viltvårdsområdet men det får gå ändå. Jag undrar om man får anlägga åtel intill hyreshus och ha en skjutglugg. Det vore väl inte mycket begärt?? (Skojar bara, blir vi grannar så kan du vara trygg att ingen Runar Sörgaard ha flyttat intill). Det finns ju lite skog i Lyckseles utkanter och där kan jag ha min fritid om det känns för långt att köra ynka 1,4 mil.....

Min mor bor kvar i min by så det finns alla möjligheter att kunna utgå med kort varsel! Jag ska nu äntligen ordningställa vak kojan på hennes/min mark. Där kan jag vara några dygn och göra en viktig analys hur räven ter sig:) Kan tänka mig att jag kommer att vara i byn ofta. När fisket kommer i gång då vet ni att jag försvinner ett tag. När vårslasket är över och man kan gå i skogen kommer min tid. Då säger jag "på återseende".

Kommer någon att vilja köpa vårt hus? Ja det är frågan men det finns ett par stycken som ville visa sitt intresse med att beställa besiktingsprotokollet. Det låter bra för den besiktningen gick bra, ingen allvarlig riskanalys:) Bli inte rädd för storleken på huset ni som kanske funderar....Det är ett hus med livsutrymme och det blir fort "litet" när man har bott in sig. Vi har försökt få lägre driftkostnader via jordvärme, det går åt rätt håll. Detta hus är vänligt och rogivande. Sedan finns saker att åtgärda som vi inte mäktat med men är man frisk och positiv är det lätt som en plätt.

Nu är det bara att fånga dagen och inte hoppas för mycket. Jag är beredd att göra förändringen men det kan ju ta tid. Jag har ju lätt att ha för bråttom och vill inte vänta så jag kan nog hinna misströsta en och annan gång. Jag vet dock att jag får en spännande höst: jakt, studier och nya arbetsuppgifter. Kanske nytt enklare boende? Hoppas för vår skull även om vi inte vill lämna byn. Vi kommer igen till byn i framtiden.

Ha en bra söndag! Nu åker arbetsbyxen på, ska sortera "bra att ha", "skrot", "måste vara kvar". Vilken hög tror ni blir störst?

Var rädda om varandra! ♥

Vad är stress för något?

Jag kan omöjligt lida av stress! Det finns inte i min existens eller inte ens ett gnutta spår av stress i min galna framfart. Tänkte att jag kunde bjuda mina läsare på ett litet smakprov hur en dag kan vara. Nu när tiden verkar gå för fort jämfört med mina steglängder. Ni minns ju att vi ska sälja vårt fina hem och nu är processen i full blom. Mäklaren har gjort sitt, besiktingsman har varit här och nu ska huset ut på nätet, annonsblad. Känns som huvudet är i en ostkupa och kroppen varit i en varmluftsmangel. Nåja jag är stark. Nu för en tid sedan är mina dagar rätt så lika oavsett helg som vardag. När man ska sälja ett hus vill man att det ska se fräscht ut. Då kan inte dammråttor rulla eller att den där listen fortfarande är lös. Inte kan tomhylsor finnas på sängbordet eller ha dropptorkande BH:ar över diskbänken- fast jag vet att "alla" har det så:)! Då måste man ägna sig åt lite homestyling. På några dagar hann jag allt i från grovstädning till tapetsering och målning. Jag är oftast väldigt lugn inombords men började märka en och annan symtom som jag tror en "stressvetare" skulle kalla tidiga symtom på.......

Vaknade med ett ryck, såg klockan var mycket. Gjorde mitt ADL rätt så snabbt satte mig i bilen, hann tänka undra vad mina kollegor ska tro när jag dyker upp efter 9.00. Jag måste komma med en nödlögn. Jag som inte kan ljuga! Kanske ska jag säga att sotaren kom eller något liknande. Nej jag tror jag bara går in på jobbet och ser ut som vanligt. Ja så får det bli! Vred på radion och tänkte höra på nyheterna. Efter nyheterna så säger man "Melodikrysset" och då reagerar jag. VAD! Melodikrysset är ju på lördagar, varför i hela friden har man ändrat sändningstid, eller??

Det var bara att vända om- det var LÖRDAG. Bra då hinner jag med lite stök hemma. Svänger in på gården, tuschar omkull soptunnan och det är liksom en ritual för mig när jag in "från fel håll" på vår gård. Hoppar i arbetsbyxen och börjar planera upp dagen. Jag ska hinna: måla källartrapp, slipa måla något fönster, tapetsera köket, bära undan skrot från källare och gårdsplan. Lätt som en plätt! Medans jag går igenom min lista i huvudet fixade jag frukost till familjen som låg och drog sig i sina varma sängar. Rostat bröd blir bra. Vad jag inte märkte var att jag la ner servetterna i brödrosten så det blev lite spännande ett tag med smärre rökutveckling. Snabb som jag är hann jag kväva elden med den enda bordsduk som hade kvar sin naturliga form. Det gick bra med limpmackor och fil.

Efter detta mindre inferno var jag i full huggning av att hitta målarburkarna. De natura behoven kommer liksom helt apropå, medans jag lättade på blåsan mejslade jag upp en målarburk. Har märkt att jag pinkar rätt så hårt och aggressivt nuförtiden för det tar ju så lång tid:) Därför kom jag på att göra annat medans....Ja det finns mycket man kan göra medans man pinkar, rengöra tvättstället, penslar eller varför inte kolla facebook!! Jag hann måla en hel del och det blev vitt och blankt.

När jag efter några timmar gjort det ena efter det andra smsar sonen att han skulle hämtas i stan. Bra då passar jag på att handla mer penslar. Sagt och gjort. Jag handlade penslar och klistermärken till min yngsta son. Han ville få något av mig för jag hade ju inte hunnit spela Mario Galaxy med honom på år och dar enligt honom själv. När jag kom hem upptäckte jag att jag glömde min äldsta son i stan som var anledningen att jag skulle dit. Tur han snart är "vuxen" och tog det hela bra när han fick höra att hans mamma hade glömt honom. Fick några mil till att köra men under tiden jag körde lyssnade jag på ett radioprogram om vardagsekonomi! Passande när jag numera även ska se till att jag vet skillnaden mellan räntor och amorteringar och annat tvi och blä.

Väl hemma igen målade jag dörrar. Sonen fick sina klistermärken! Han blev glad, mammas öga blött när hon lovade att i kväll ska vi spela spel. Hängde upp tvätten och upptäcker att bland de blöta låg 3 penslar som följt med tvätten. Tur det var vattenbaserad färg på dessa penslar. De blev rena och gick att återanvända- dagens tips!

Varje vardag har jag besökt sopstationen med diverse skrot. Det innefattar en hel del som husägare. Man sparar eller snabbstädar och det mesta hamnar i källaren hos oss. Men nu är källaren städad. Jag går runt och ser hur fint det blev. Hm, varför gjorde man inte detta tidigare... När jag kommer upp från källaren med ett belåtet leende ser jag något som får mitt leende att stelna. Klistermärkena! De satt så fint dekorerade på den nymålade dörren. Jag bet ihop, sa inte ett ljud. Gick in på toan och grät men sen samlade jag mig och tänkte "vad gör några klistermärken för skillnad". Min lille son hade haft roligt den stunden och inte kan man klandra honom. Började fnittra åt allt. Berömde istället min son att han hade gjort dörren så där extra fin.

Jag fixade en enkel middag och sen efter städning var soffhörnet "mitt". Jag spelade Mario med min son först. Förklarade varför mamma inte hade tid. Då sa han " det gör inget mamma- men stoppa inga servetter i brödrosten i morgon".

Detta är bara en period, detta är övergående. Huvudsaken att vår familj håller i hop och vi "mår bra" sen i vårt nya hem. Jag kämpar. Jag känner mig inte stressad men visst måste jag vara det i allafall eller åtminstone mycket att tänka på. När sommar fisket kommer igång packar jag säcken med underlag går rakt ut i skogen och kommer inte igen förrän jag fiskat klart. Det är inte långt kvar till midsommar......

Var rädd om varandra ♥♥♥

Söndagstankar: Kollektiv till melodifestival

Det är blandade känslor just nu. Vemod med en pirrande känsla över det nya. Ni skulle bara veta hur gärna jag skulle vilja basunera ut vad jag står i just nu. Men ni, mina kära läsare får hålla er till tåls ett tag till. Jag tror att om jag går händelserna i förväg blir allt omkullkastat. Det kanske blir bakslag, fast med närmare eftertanke det går nog inte få mer bakslag än vad det är nu. Fast ni minns att jag bestämt mig för att hålla blicken rakt och stadigt nu. Att jag grimaserar framför spegeln inne på toaletten när jag behöver flina. Fast ibland behöver jag inte göra grimaser för att flina åt mig själv. Att se mina barn får mig att le i mjugg och sen tänka: jag klarar det!

Det är ingen katastrof där jag befinner mig- långt ifrån. JAPAN- DET ÄR EN KATASTROF! TSUNAMIN- KATASTROF! MELODIFESTIVALEN- KATASTROF, TANKA BILEN- KATASTROF etc. Man måste sätta perspektiv till sina egna vedermödor och gaska upp sig. Jag blir berörd över det som händer i världen och sen tänker jag som många andra, tur vi bor där vi bor....Ja trots 40 minus grader vintertid och att våra män varit extra förkylda denna vargavinter. Äsch, har man problem, eller?

En ny partiledare till socialdemokraterna, Håkan Juholt, har tillkommit. En ny partiledare är född! Födseln tog endast en natt enligt Juholt själv. Han har redan lärt sig en fras som berör! Han utlovar något fantastiskt: "en social demokrati. Vi tror att det kalla, hårda klimat som lagt sig över landet de senaste åren behöver värme och solidaritet". Jag menar "vad unikt"! Nyligen hade vi Perssons pack som hade den Svenska Ekonomin för ögonen som satte en boll i rullning och Reinfeldt och co sparkade bollen hårdare rakt i skallen på de som inte kan nicka med. Nu kommer plötsligt en ny anda (tror man) värme och solidaritet. Vad svårt det måste ha varit att tänka ut detta menar jag! Om man ser till historien så går partivindar runt, runt i samma cykler egentligen! Jag minns min barndom när fanan skulle strykas och jag gick i tåget "upp till kamp". Jag var "upp till kamp" men till vad visste jag inte. Det var ändå spännande att få vifta flaggan. Jag minns jag fick uppfattningen att politik var ilsket och högljutt. Knutna nävar mot kaptilalismen, YES! Nu kan man undra om det var ett lyckosamt koncept när man ser sig omkring idag. När politikerna står för kapitalismen??? Kan det vara så att vi alla är kapitalister speciellt när vi får mera av kronor och ören? Är det mänskligt att vara kapitalist helt enkelt? Tankevurpa....

Jag längtar till vi är i fasen "flower power" när vi sitter i en ring och håller varandra i hand, bor i kollektiv och odlar "allt". I vårt nära grannskap har en del provat på det här med odling och de har ju blivit gravt missförstådda, de är ju fredliga och förbereder kommande fas! Jag tror att jag redan nu målar blommor på Terranon och slutar raka mig under armarna! Fast att odla rökelse får vara för min del men sitter gärna med i en ring där alla får plats och vi tar dagen som den kommer. Jag kan gärna stå för love peice and understanding och tok kramas i parti och minut. Jag behöver inte röka på för det. Fast undrar om flower power people skulle se med blida ögon kring mina jaktliga drifter? Eh? Fast att äta älgkött är som att vara vegeterian!! Jag bjuder dem på älggryta men säger "corn gryta", det är ju nästan sant.

Ja vi får väl invänta "den nya tiden" och se hur vi då tvingas leva. Vi kanske tvingas samarbeta, planera och ta tillvara moder jords resurser? Då lovar jag att militanta veganer vill vara med att "dela bytet". De är välkomna hos mig när jag anser att alla kan förändra sig till det bättre:) Jakt är klokt och nyttigt som min man säger!

Nu förstår jag att alla undrar vilket bidrag jag höll på i melodiskrattivalen? Har ni inte räknat ut det? The Moniker Oh my god, I'm in love! Han skulle passa i mitt kollektiv! Linda Bengtzing med sin energi skulle hon få trampa i gång elverket! Lille sockerpojken Eric kunde få stampa jordgolvet bara han hade dansarna med sig (mmm). Å inte att förglömma Sanna med lång bena som skulle få uppdrag i hjortronmyren. Playtones får vara eldvakt och roa oss på Lördagkvällar. Brolle stackarn då, ja han får väl sitt med gitarren vid lägerelden MEN BARA sjunga "the house of the rising sun". Danny får odla vax till Brolles tuppkam. Swingfly får slå på "trummen" när Danny ska länsa "getingdyllen" för vaxet. Sara Varga får vara den värna Lucia i juletid. Nicke Borg var ju ganska bredbent på scenen och skulle passa bra till att bogsera mig över krondiken! Men jag och The Moniker skulle tala i tungor om kärlek och bara vara glada.

När nu får mitt tokeri ha sitt slut! Ska ut och flina i solen. Ni vet hur man ser ut när man kisar mot solen- galet!

Jag lovar nästa gång att berätta en historia:)

Var rädd om varandra ♥♥♥







Qvinnodagen och lite till...

I dag är det internationella Qvinnodagen! En dag att uppmärksammas anser jag! Det finns många starka kvinnor i vårt land, världen. Tänk bara de kvinnor som tankar bilen och målar läppglans under tiden? Det är en prestation menar jag. Nu vill jag absolut inte ironisera innebörden av kvinnodagen som instiftades 1910 med det Amerikanska "fritänkandet". Clara Zetkin hade ju ett syfte att infria denna dag för kvinnors jämställdhet och frigörelse. Det som förvånar mig att jämställdhets debatten är en rätt så urmjölkad företeelse idag. Känner det själv när jag tänker kring jämställdhetsfrågor, där jag befinner mig. För mig är mångt och mycket en upplevelse. Självklart finns tydliga skillnader i vårt samhälle som är mätbart att peniskulturen leder de flesta lopp och toppar. 

Fast vem skulle räcka upp handen om man fick frågan "vem är emot jämställdhet"? Ingen antar jag som ville ha sina eventuella glasögon hela. För mig är kvinnodagen en dag som alla andra fast jag är väl medveten om det viktiga budskap och historik som finns bakom. Om jag skulle välja ut kvinnor som jag anser skulle uppmärksammas en dag så är det den vardagliga kvinnan. Fast godhet och mod sitter inte i könet är min övertygelse. Även om män roade sig med att mäta sina skapelser som barn så sitter föga intelligens/mod i denna del oavsett kön. 

                            



 Jag har en god vän som fyller år denna dag. Är övertygad att det är ingen slump att hon fyller år just idag. Att bara se henne i sitt arbete får en att tappa fattning. Där kan man tala om kärleksfull sinnlig kvinnokraft. Ett hjärta större än indiska oceanen och hon kämpar för barnen och låter dem vara individer. Jag menar denna typ av kvinnor får mig att tänka på "kvinnodagen".

Nu när jag reflekterar har mina kvinnliga vänner en unik förmåga att visa sin styrka på ett mycket ödmjukt sätt. Det gör mig berörd. Det är kvinnor det! "Mina kvinnor dessutom". 



                                     



Nu finns det annat jag har tänkt reflektera över också, nu har jag i allafall nämnt att det är en viktig dag och vi kvinnor kan! Jag har ju som tidigare nämnt att jag prövas nu och det gör mig lite uttröttad. Fast vet ni, jag kom till klarhet idag. Att jag har inte tänkt ha tråkigt under tiden jag prövas. Inte tänker jag heller hålla inne med dåliga skämt eller lite eftertänksamhet. För om vi har en tuff period då behöver vi ju skrattet mer än någonsin. Vi borde egentligen har den "roligaste perioden" när vi har det litet motigt. Att se humorn framträda lite då och då istället för att tänka "typiskt att detta också skulle hända" och släpar man fötterna och suckar. Då börjar man nästa likna män i en mycket svår förkylning!! Det vore ju en katastrof om något.

Nej jag tänker inte låta mig nedslås! Jag kan gott och väl göra grimaser framför spegeln om så är. Eller få roliga bilder i huvudet. Känner ni igen det? När du sitter på ett mycket viktigt möte när det börjar på gränsen bli till leda. Då kommer små små impulser till en början som utvecklas till tankemonster som tar din uppmärksamhet. Sen tänker du det där förbjudna tankarna och du för absolut INTE skratta nu. Vad händer jo det blir som ett tvång som sätter sig på stämbanden och du bubblar fram fnittret mot din vilja.

Jag minns en gång när jag arbetade i en annan kommun och det var ett allvarligt möte om brandskydd/säkerhet. Föredragande kring detta viktiga ämne hade nog inte dragit på smilbanden sedan 1985. När jag ska föreställa "ansvarig" blir full av fnitter ju längre föreläsningen går är ju inte särskilt lämpligt. Han går igenom viktiga aspekter vid brand och hur man ska rädda varandra. Det här är ju allvarligt och är ju egentligen inget kul alls. Jag ser i huvudet allt han säger men med karikatyrer och förvridenhet. Det blir värre och värre.
När han visar brandsläckarens olika funktioner börjar det blir fruktansvärt. Han orkar knappt hålla i och plötsligt slinter hans näve och på något sätt yr det skumm över bordet och sig själv! Då brast allt och jag skrattade hysteriskt när han står som en mångubbe med skum över sig. Sen halkar han till dessutom....Ja ni fattar. Det var som om det var menat att det skulle sluta så.

                         
 
Han, föredragaren, tyckte nog inte om mig efter den händelsen. När jag dessutom mist ett hem i brand kan man fundera hur det är ställt. Men just denna känsla är nästan obetalbar när du knutit magmusklerna till kramp och få lätta på trycket. Ja det är härligt fast inte alltid så passande.

Nu ska jag fundera ut dumheter och ha sportlov! Har tänkt beväpna mig och bege mig till skjutbanan och träna lite. Göra upp eld och må gott om inte det blåser orkan förstås. Skulle tro jag får sällskap av en eller annan son som gillar skytte. Det ska börjas i tid. Ska passa på att hälsa på en och annan vän under veckan. Vänner är viktiga och det ska man vara rädd om.

                              


Var rädd om varandra ♥♥♥



Om

Min profilbild

Malin

Jag heter Malin Persson och försöker se positivt på tillvaron och när jag inte gör det blir det sååå tråkigt att jag bestämmer mig för att sluta sura och börja tänka positivt. Jag har mycket innehåll i min vardag och inte alltid det är självvalt- ni vet hur det är....Jag besitter en stor portion av självironi och bjuder gärna på mina egna tillkortakommanden:) Va rädd om varandra!

RSS 2.0