malinsofiapersson

Det är ett tag sedan tiden fanns till bloggandet. Nu tar jag mig några minuter att göra en liten uppdatering. Tänker inte låta dagens inlägg vara upprapningar över allt jag gjort under dessa hektiska veckor när huset ska till försäljning. Ni förstår säkert hur mycket det kan vara. En sak är då säker jag trodde inte jag klarade så mycket på så kort tid. Att jag gjorde vissa fadäser med att dra över mig ett vapenskåp och liknande kan ni nog se er framför er när jag ska göra något. Inte alltid så genomtänkt i farten, vinglar på ett ben och tror mig vara atletisk. Mitt ordförråd har haft ganska groteska uttal som sen kan ha avlutats med gråt och jämmer. Som ni förstår handlar det inte så mycket om att "jag var tvungen att göra ALLT själv". Det handlar om oro och maktlöshet. Det är något som har upptagit mitt inre och inte veta till hundra om mina planer är rätt. Jag kan bara ana hur min man kännt sig när hans fru gör allt och biter ihop så käkarna ser ut som på en armbryterska. Hans maktlöshet går inte att tala om med ord. Jag ser hans maktlöshet och den oro han har, tankar som: Vad ska det bli av oss?

Jag vet att vi är på väg mot nya "värden" där vi ska lära oss att se det enkla som en förutsättning för att ha tid för varandra i familjen. Jag vet med förnuftet men känslan kan lura mig ibland och börja tycka synd om oss- dumheter! Varför är det synd om oss? Jo det är tråkigt när min man är sjuk men vi ska fixa detta. Vi har något unikt och det är vår konstellation i familjen. Vi har mångfald och det blir aldrig tråkigt. Jag vet med mig att mina känslor är väldigt starka till min man och han är fortfarande ljuset i mina drömmar. Jag ger inte upp! 

Goa vänner har frågat, "hur ska du göra med jakten och skyttet"? Lika naturligt som det finns luft att andas in så finns jakt för fru Persson. Jag kommer förmodligen att få ännu mera tid till jakt och skytte om vi bor enklare! Tänk er när det drar ihop sig i september, när alla springer runt och jagar undan gräs, trädgårdsmöbler, skördar potatisland etc, då är jag helt lugn och kan bara öppna och stänga en lägenhetsdörr. Värsta problemet jag har då är om jag ska dammtorka före eller efter jakten.

Så klart blir det inte lika enkelt att träna hundarna som att bo mitt i viltvårdsområdet men det får gå ändå. Jag undrar om man får anlägga åtel intill hyreshus och ha en skjutglugg. Det vore väl inte mycket begärt?? (Skojar bara, blir vi grannar så kan du vara trygg att ingen Runar Sörgaard ha flyttat intill). Det finns ju lite skog i Lyckseles utkanter och där kan jag ha min fritid om det känns för långt att köra ynka 1,4 mil.....

Min mor bor kvar i min by så det finns alla möjligheter att kunna utgå med kort varsel! Jag ska nu äntligen ordningställa vak kojan på hennes/min mark. Där kan jag vara några dygn och göra en viktig analys hur räven ter sig:) Kan tänka mig att jag kommer att vara i byn ofta. När fisket kommer i gång då vet ni att jag försvinner ett tag. När vårslasket är över och man kan gå i skogen kommer min tid. Då säger jag "på återseende".

Kommer någon att vilja köpa vårt hus? Ja det är frågan men det finns ett par stycken som ville visa sitt intresse med att beställa besiktingsprotokollet. Det låter bra för den besiktningen gick bra, ingen allvarlig riskanalys:) Bli inte rädd för storleken på huset ni som kanske funderar....Det är ett hus med livsutrymme och det blir fort "litet" när man har bott in sig. Vi har försökt få lägre driftkostnader via jordvärme, det går åt rätt håll. Detta hus är vänligt och rogivande. Sedan finns saker att åtgärda som vi inte mäktat med men är man frisk och positiv är det lätt som en plätt.

Nu är det bara att fånga dagen och inte hoppas för mycket. Jag är beredd att göra förändringen men det kan ju ta tid. Jag har ju lätt att ha för bråttom och vill inte vänta så jag kan nog hinna misströsta en och annan gång. Jag vet dock att jag får en spännande höst: jakt, studier och nya arbetsuppgifter. Kanske nytt enklare boende? Hoppas för vår skull även om vi inte vill lämna byn. Vi kommer igen till byn i framtiden.

Ha en bra söndag! Nu åker arbetsbyxen på, ska sortera "bra att ha", "skrot", "måste vara kvar". Vilken hög tror ni blir störst?

Var rädda om varandra! ♥